Försvarets kommande inriktning

Av , 12 april, 2015 21:57

Det känns som om vi har förflyttat oss 30 tillbaka i tiden. Situationen är likartad men skiljer sig i vissa avseenden. Då hade vi bara ubåtsjakthelikoptrar (sedan jagarna avvecklats) som kunde bedriva ubåtsjakt. I dag har vi korvetter, bevakningsbåtar, minröjningsfartyg m.fl. som tillsammans kan bedriva ubåtsjakt men vi saknar ubåtsjakthelikoptrar. Då redovisades som grund för ÖB:s inriktning ”CM:s funktionsplan ubåtsskydd (1984)” och senare ”Beredskap, bevakning, ubåtsjakt och utveckling inom ubåtsskyddet 1988 (BUS 88)”. Denna senare låg till grund för ÖB:s, på regeringens uppdrag, redovisning av ubåtsskyddets kapacitet 1988, dess planerade utveckling och möjlig förstärkning. Dessa förslag uppgick (dåvarande prisläge) till 2 190 Mkr för investeringar och 400 Mkr/år för driften. Naturen och geografin är den samma som under 1980-talet. Därmed är de generella slutsatser m.m. som dessa studier redovisar fortfarande giltiga. Vi behöver inte uppfinna detta på nytt.

Under ”ubåtskrisens 80-tal” betonade Olof Palme värdet av att Sverige har förtroende i omvärlden att vare sig stå på den ena eller andra militäralliansens sida. I ett tal[1] anförde han bl.a.

• Vi kan ha ett hur starkt försvar som helst – men börjar omvärlden tvivla på vår alliansfrihet begränsas ändå möjligheterna att föra en oberoende neutralitetspolitik. Därför är alltid utrikespolitiken vår första försvarslinje.

• Å andra sidan – tror man inte på att vi har förmåga att värna vårt territorium också med militära medel kan inte heller neutralitetspolitiken fullföljas. Med hjälp av försvaret skall vi värna vårt territorium i fredstid. Vi skall kunna avvisa den som kränker vårt luftrum eller våra vatten. Och vårt försvar skall ha en sådan styrka att den som planerar ett angrepp i krigstid tänker sig för inför de risker ett sådant företag innebär.

• Detta är de två dimensionerna i den svenska säkerhetspolitiken.

Vid en intervju i TV[2] betonade Stefan Löven behovet av ett starkt försvar och att försvaret inte kan ersättas av ett medlemskap i NATO. Det är således Sveriges skyldighet att se till att Sverige är herre i eget hus. Det får inte finnas det minsta tvivel om detta. Med andra ord är det brister inom detta område som först måste tillgodoses.

Genom granskning av de resurser som nu står till buds och genom en analys av dessa kan vi komma fram till de sammansatta förband som kan sättas in för att hävda svensk integritet. Samtidigt som detta görs kommer vi otvetydigt finna områden som uppvisar brister. Dessa är (grov skattning) personal, tid till sjöss och i luften, markstridsförband på Gotland, antalet besättningar och fartyg, ubåtsjakthelikoptrar samt vapen.

Det är bra att vi ökar och samordnar övervakningen på marken, i luften och på havet. Men en stor brist är övervakningen (finns den över huvud taget?) av havet under ytan och på havsbottnen. Det är svårt att förstå hur ytterligare JAS, kustrobotar och kryssningsrobotar kan spana efter, upptäcka och bekämpa ubåtar och andra undervattensfarkoster.

Satsningar på soldaters (arméns) utrustning och på ytterligare JAS ger ingen ökning av svensk förmåga att i dag ”vara herrar i eget hus”. För FV gäller det att ha tillräckligt antal piloter till de JAS som nu finns så att FV kan hålla 12 JAS (= 6 rotar) taktiskt insatsberedda vid varje flottilj och ökad flygtid. För marinens del är ökad tid till sjöss, ”ubåt ny”, ”ubåtsjakthelikoptrar” samt ”fler fartyg med besättningar och åtminstone en och halv besättning per fartyg” nödvändiga. För arméns del är det gruppering av en bataljonsstridsgrupp på Gotland.

Minst två gånger under 2000-talet har försvaret varit underdimensionerat med fyra miljarder årligen. Detta inträffade i samband med 2004 års och 2008 års försvarsbeslut.

All erfarenhet pekar dessutom på att vid större förändringar behöver det avsättas pengar för att påbörja förändringarna. Om man inte gör det då tas det ekonomiska resurser från den nu pågående verksamheten. Med andra ord – oberoende av förstärkningens storlek så behövs ett ”startkapital” på 500 miljoner redan under 2015.

Läs mer:

FM & M ide v05

[1]    Olof Palmes kongresstal om utrikes- och säkerhetspolitik 1984-09-17. Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek.

[2]    Rapport 2015-04-10.